En hållbarhetsredovisning beskriver företagets hållbarhetsarbete dvs arbete med bland annat miljö och mänskliga rättigheter. Hållbarhetsredovisningen kallas ibland ”hållbarhetsrapportering” eller ”miljöredovisning”.
Oavsett om du bara vill uppfylla lagkraven med din hållbarhetsredovisning, eller väljer att utforma rapporten enligt ISO 26000 eller Global Reporting System (GRI), kan våra hållbarhetskonsulter hjälpa dig.
Ja, det finns ett lagkrav att företag som uppfyller två eller alla tre av nedanstående villkor, under båda de två senaste räkenskapsåren, ska upprätta en hållbarhetsredovisning (hållbarhetsrapport):
Föregets skyldighet att upprätta en hållbarhetsrapport gäller för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2017 och senare.
Hållbarhetsredovisningen kan enligt lagkraven utformas på två sätt, nämligen som en:
Hållbarhetsredovisningen ska redogöra för företagets konsekvenser på följande områden:
Oavsett om hållbarhetsredovisningen är en del av företagets förvaltningsberättelse eller en separat rapport bör den tas fram samtidigt som övriga delar av årsredovisningen. Om hållbarhetsredovisningen är en separat bilaga som publiceras någon annanstans, ska det finnas en hänvisning dit i förvaltningsberättelsen.
Hållbarhetsredovisningen lämnas in till revisorn tillsammans med årsredovisningen och revisorn ska skriva ett yttrande om att rapporten har upprättats.
ISO 26000 är en internationell vägledande standard för hur företag kan arbeta med socialt ansvarstagande, dvs hållbarhetrapportering. Till skillnad från ISO 9001 och ISO 14001 innehåller den inte krav och går därför inte att certifiera sig mot den. ISO 26000 beskriver istället vad ditt företag eller organisation kan göra för att bidra till ett socialt hållbart samhälle.
I Sverige har det tagits fram en svensk standard SIS TS 2 Organisationers samhällsansvar — Maximering av bidraget till hållbar utveckling – Egendeklaration, som ska ge stöd och hjälp att införa, redovisa och kommunicera en organisations samhällsansvar på ett trovärdigt sätt.
Egendeklarationen, som görs enligt SIS/TS 2:2021, består av 50 frågor som organisationen ska besvara och på så vis beskriva sitt operativa arbete med ISO 26000. Organisationen kan sedan välja att låta ett utomstående organ verifiera egendeklarations resultat. En verifiering innebär att en utbildad verifierare opartiskt granskar organisationens egendeklaration, uttalanden gällande organisationens samhällsansvar och dess riktighet och trovärdighet.
GRI är ett internationellt oberoende standardiseringsorgan som hjälper företag och organisationer att kommunicera sitt hållbarhetsarbete i form av riktlinjer för framtagande av en hållbarhetsredovisning.
I den senaste utgåvan av riktlinjerna ingår att ta fram en väsentlighetsanalys för att identifiera sina viktigaste hållbarhetsfrågor.
Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) har utvecklat en standard (ISO 26000) för hållbarhetsrapportering. Dessa standarder ger vägledning om hur man rapporterar om miljömässiga, sociala och ekonomiska resultat. Det finns även frivilliga standarder som GRI (Global Reporting Initiative) som har tagit fram standarder för vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla och hur den informationen ska tas fram för att undvika green washing..
Både ISO 26000 och GRI är frivilliga, men de används i stor utsträckning av företag och andra organisationer runt om i världen. Inte minst därför de ofta ger stora fördelar vid till exempel upphandlingar tjänster.
