Hej!
Sköna maj är här och vi kan se tillbaka på en intensiv vinter. Nya AFS-strukturen har fallit väl ut, ni som redan har fått era uppdaterade lagregister ser också förbättringarna!
CSRD och Omnibus-paketet är ett förslag från EU om förenklade regler, läs mer nedan tillsammans med nya laguppdateringar.
Arbetsmiljöverket informerar om nationell tillsynsinsats under maj – december 2025.
Våra kunder skördar framgångar med sina ledningssystem, vunnit viktiga upphandlingar och klarat kravställningar från sina egna kunder. Hittills i år har tio kunder blivit certifierade.
I år är vi tidigt ute med information om vår KMA-dag i oktober, boka en plats redan nu om AI, stresshantering, hållbarhetskommunikation & erfarenhetsutbyte lockar! Under våren hade vi får femte omgång av utbildningen Diplomerad KMA-samordnare och det var en intresserad grupp som deltog. Vi har nu nya Diplomerade KMA-samordnare ute i landet! Ny omgång 2026 redan spikad, se nedan.
Laguppdateringar
CSRD och Omnibus
Den 26 februari presenterade EU-kommissionen förenklade regler för hållbarhetsrapportering genom ett Omnibus-paket. Syftet är att förenkla regelverken och minska den administrativa bördan för europeiska företag.
Kommissionens förslag innebär bland annat höjda gränsvärden för både CSRD och taxonomin, förenklade ESRS-standarder och begränsningar av CSDDD (CS3D). De höjda gränserna väntas minska antalet företag som omfattas av kraven på att hållbarhetsrapportera med 80 procent.
Omnibus-förslaget är tvådelat och innehåller även ett så kallat ”stop the clock”- förslag, som innebär att rapporteringstidpunkten skjuts fram med två år för de företag som enligt CSRD skulle rapportera i våg 2 och våg 3, det vill säga från 2025 och 2026 (2028). Senareläggningen ger EU tid att arbeta med de större förändringarna och förenklingar som föreslår i direktiv och förordningar.
Förvirrande? För att försöka klarhet förmedlar vi här de svar som går att läsa på FARs hemsida:
Har reglerna ändrats?
Nej, reglerna har inte ändrats i svensk lagstiftning ännu. Kommissionens förslag att senarelägga rapporteringstidpunkten för våg 2- och våg 3-bolag med två år har godkänts av både Europaparlamentet och Rådet. Den slutliga lagtext har publicerats i EU:s officiella tidning men har ännu inte implementeras i svensk lagstiftning.
Företag som omfattas av ”våg 1”, det vill säga stora företag av allmänt intresse med fler än 500 anställda, omfattas inte av någon senareläggning i Omnibus.
Vad gäller för stora företag som ska rapportera för räkenskapsår som inleds från och med 1/1–2025?
Inga regler har ännu ändrats, vare sig vad gäller hållbarhetsrapporteringen enligt ESRS eller taxonomirapporteringen. Företag av allmänt intresse med mer än 500 anställda kommer som utgångspunkt att rapportera som planerat för 2025, för andra stora företag senareläggs rapporteringstidpunkten med två år (se ”Har reglerna ändrats?”).
Notera att företag som har färre än 1 000 anställda enligt förslagen i framtiden kan komma att falla ur rapporteringskravet, respektive aldrig att omfattas. De företag kan ändå förvänta sig rapportera upplysningar till intressenter enligt den frivilliga VSME-standarden.
Vad gäller för svenska företag av allmänt intresse med fler än 500 anställda som ska rapportera från räkenskapsår som inleds efter 1/7–2024?
Inga regler har ännu ändrats. Omnibus-förslaget innehåller ingen senareläggning av rapporteringstidpunkten för dessa företag. Omfattningen av rapporteringen föreslår dock minska och förenklas i framtiden. De företag som har färre än 1 000 anställda kan i ett senare skede komma att falla ur rapporteringskravet (men kan ändå förvänta sig rapportera upplysningar till intressenter enligt den frivilliga VSME-standarden).
Vad är en möjlig tidplan för slutliga regleringsändringar?
Förslagen ska genomgås EU:s lagstiftningsprocess och vissa delar ska implementeras i svensk rätt.
- Stoppa klockan – separat ändringsdirektiv i COM 2025 (80): Nivå 1-lagstiftning med uppmaning att medlemsstaterna ska implementera Artikel 1 senast 31 december 2025. Den slutliga direktivstexten ska ha implementerats i svensk rätt senast 31 december 2025.
- CSRD – Nivå 1-lagstiftning: Omfattande process som normalt tar 9–12 månader. Ändringar i direktiv såsom CSRD, redovisningsdirektivet och revisionsdirektivet ska implementeras av medlemsstaterna. Den normala svenska lagstiftningsprocessen är att det tillsätts en offentlig utredning, vilken följs av en lagrådsremiss och slutligen regeringens proposition. Förslaget anger att implementering i medlemsstaterna ska ske inom 12 månader från ikraftträdande av Omnibus-direktivet varav den svenska lagstiftningsprocessen kan komma att se annorlunda ut. Läs mer om hur Omnibus-förslaget påverkar CSRD
- ESRS – Nivå 2-lagstiftning – snabbare process:. ESRS utgör delegerade förordningar vilka kan beslutas av EU-kommissionen där rådet och parlamentet endast kan ha invändningar eller inte. Direktverkande i medlemsstaterna. Kommissionen har uppmanat EFRAG att överlämna förslag på förenklingar i ESRS set 1 till kommissionen senast den 31 oktober 2025.
- Vägledning för granskning – ej lagstiftning: Framgår att vägledningen ska tas fram under 2026. Ingen tidsplan för standarder, men dessa utgör Nivå 2-lagstiftning som antas som delegerats akt av kommissionen och således blir direktverkande.
- VSME-standarden: Antas som delegerad förordning av kommissionen. Föreslås att denna ska antas 4 månader efter ikraftträdandet av Omnibus-direktivet. Kommissionens DG-Fisma har aviserat en avsikt att anta VSME redan i juni 2025 i ett första steg. Med anledning av det bredda tillämpningsområdet genom Omnibus kan VSME-standarden behöva anpassas som ett nästa steg. Detta kan dock inte göras förrän förhandlingarna längre och kommissionen vet om och hur scopet ändras. Ändringarna i standarden blir då föremål för remissförfarande och kan troligen inte antas förrän under 2026.
Taxonomiförordningen- Nivå 2-lagstiftning: Delegerad förordning som antas av kommissionen där rådet och parlamentet endast kan ha invändningar eller inte. Direktverkande i medlemsstaterna. Enligt förslaget ska ändringarna i de delegerade förordningarna till taxonomiförordningen gälla för rapportering som görs från och med 1 januari 2026. Föreslagna ändringar i taxonomiförordningen har varit ute på remiss.
Importerar du CBAM-varor? Anmäl dig som deklarant i tid!
CBAM syftar till att sätta ett pris på koldioxidutsläpp från importerade varor och därigenom förhindra att produktion med höga utsläpp flyttar utanför EU. Mekanismen gäller inledningsvis för varor som stål, cement, aluminium och konstgödsel, men kan komma att utvidgas.
Sedan den 1 oktober 2023 behöver importörer rapportera utsläppen från CBAM-varor, och från 2026 ska de börja betala för utsläppen med CBAM-certifikat.
Från och med den 31 mars kan importörer ansöka om CBAM-deklarant. Från 1 januari 2026 blir detta ett krav för att importera varor där EU inför ett pris på koldioxid vid import (CBAM).
Omnibus och CBAM
CBAM berör idag företag och privatpersoner som importerar CBAM-varor för mer än 150 Euro per tillfälle. Nyligen presenterade EU-kommissionen ett förslag om att importörer som importerar mindre än 50 ton CBAM-varor per år ska undantas från systemet. Förhoppningen är att ändringarna ska beslutas kring sommaren 2025.
Det är Naturvårdsverket som ansvarar för att godkänna ansökningar i Sverige. Ansökan görs via EU-kommissionens CBAM-register, och företagen uppmanas att ansöka i god tid.
Fakta:
CBAM är en del av EU:s omfattande klimatstrategi Fit for 55 och är kopplat till EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS).
Vad innebär CBAM för företag?
- Från 1 oktober 2023: Importörer måste redovisa utsläppen från sina varor.
Från 1 januari 2026: De behöver även köpa CBAM-certifikat för att täcka dessa utsläpp.
Avskogningsförordningen
Avskogningsförordningen (EUDR) ska förhindra handel med varor som bidrar till avskogning och skogsförstörelse runt om i världen. Skogsstyrelsen är behörig myndighet som kontrollerar att förordningens bestämmelser följs. Förordningen börjar tillämpas 30 december 2025.
Vilka varor omfattas?
Produkterna som omfattas är de som innehåller, har utfodrats med eller har producerats med användning av relevanta råvaror: nötkreatur, kakao, kaffe, oljepalm, gummi, soja och trä.
Produkter som omfattas av avskogningsförordningen får inte ha orsakat avskogning eller skogsförstörelse efter den 31 december 2020. Det innebär bland annat att en råvara som kommer från mark som avskogats efter 31 december 2020 inte får släppas på EU:s inre marknad efter den 30 december 2025.
Vilka företag omfattas?
Den som producerar, importerar eller säljer. produkter som innehåller eller består av nötkreatur, kakao, kaffe, oljepalm, gummi, soja eller trä på EU:s inre marknad eller exporterar dessa produkter från unionen berörs av reglerna i förordningen.
Råvaror och produkter som omfattas av förordningen får inte importeras, tillhandahållas på marknaden och exporteras om inte följande krav är uppfyllda
- De är avskogningsfria
- De har producerats i enlighet med lagstiftningen i produktionslandet
- De omfattas av en förklaring om tillbörlig aktsamhet (fota)
Datum att ha koll på
För stora och medelstora företag samt för små företag och mikroföretag etablerade år 2021 eller senare gäller bestämmelserna i förordningen från och med den 30 december 2025.
För små företag och mikroföretag som etablerats innan år 2021 gäller förordningen från och med den 30 juni 2026. Undantag finns. För mer information se Skogsvårdsstyrelsen.
Arbetsmiljöverket påbörjar inspektioner av fallrisker
Från och med maj till årsskiftet kommer Arbetsmiljöverket att bedriva en nationell tillsynsinsats för att kontrollera hur arbetsgivare och byggarbetsmiljösamordnare (BAS U) jobbar med att förebygga risker för att arbetstagare faller från tak, ställningar, hissar och annan arbetsutrustning som exempelvis skyliftar. Totalt ska 1 400 kontroller utföras på arbetsställen i bygg- och anläggnings-branschen, samt hos underleverantörer inom bland annat el, måleri och vvs.
De kommer bland annat att fokusera på risker kopplade till
- organiseringen av byggprojektets arbetsmiljöarbete
- fall och ras i byggprojektets arbetsmiljöplan
- bygghissar, ställningar, väderskydd och stegar
- arbetsutrustning som skyliftar och plattformar
- kollektivt fallskydd, till exempel skyddsräcken.
För att minska riskerna för fallolyckor måste arbetsgivare och byggarbetsmiljösamordnare bland annat se till att
- ställningar är korrekt monterade och inspekterade
- bygghissar är korrekt monterade, används korrekt och kontrolleras regelbundet
- skyliftar och arbetsplattformar används korrekt
- kollektivt fallskydd är korrekt monterat på tak och ställningar.
KMA-dagen 2025
Årets KMA-dag bjuder på ett spännande innehåll:
- Kunder som berättar om sitt ISO-arbete är tillbaka på agendan.
- AI som verktyg för ständig förbättring.
- Hur kvalitetsarbetet kan förebygga stress i bl a försäljnings-, planerings- och prioriteringsarbetet samt vid avvikelsehanteringen.
- Hållbarhetskommunikation – nya regler att ha koll på – EU:s Green Claim-direktiv.
Vi arrangerar även en workshop där deltagarna får dela med sig av sina erfarenheter inom ett aktuellt ämne.
Och har uppdateringen av ISO 9001, ISO 14001 och ISO 45001 landat, informerar vi om statusen.
Tidpunkt: 7 oktober i Stockholm & 21 oktober i Göteborg
Pris: 5 750 SEK
Anmälan: Via mejl, hemsida eller telefon 08-77 47 777.
Diplomerad KMA-samordnare – nytt utbildningstillfälle 2026
Freys Meetings i Stockholm, 17-18 mars + 16 april
Syns & hörs!
Vänliga hälsningar
Gunilla och alla Certway-konsulterna