Viktor, Axel och Alexander har lång erfarenhet av EPD:er, livscykelanalyser och klimatberäkningar. Här ger de lite tips om inom området.
Vad är roligast, EPD:er eller klimatberäkningar?
– Det roligaste är att ge kunden resultatet av analysen, då det i många fall är ett nytt perspektiv att betrakta sin egen produkt eller verksamhet på. Sen gillar vi alltid utmaningar – som att studera komplexa värdekedjor och identifiera förbättringspotential, något som är möjligt både vid klimatberäkningar och EPD-framtagande beroende på omfattning.
Det är mycket förkortningar och benämningar inom ert område, men vad är egentligen skillnaden mellan en EPD och en livscykelanalys?
– En livscykelanalys är en metodik för att kartlägga aktiviteter och miljöpåverkan i relation till en vara eller tjänst från vagga till grav, dvs från råvara till avfall. Metodiken för att göra livscykelanalyser finns i en mängd ISO-standarder, men där ISO 14040 (principer och struktur) och ISO 14044 (krav och anvisningar) specificerar grundförutsättningarna.
– En EPD är en miljödeklaration typ III och den baseras på en livscykelanalys enligt ytterligare standarder och instruktioner, som ISO 14025 och produktspecifika beräkningsregler.
Men är inte det samma sak då?
– Det kan tyckas så, men en EPD är snarare en sammanställning av resultatet från en livscykelanalys som utförs enligt en uppsättning specifika regler. Exempelvis måste en EPD registreras i ett EPD-program för att vara godkänd enligt standarden för miljömärkningar typ III. Därtill krävs det bland annat att både livscykelanalysen och själva EPD-dokumentet måste granskas av en oberoende tredje part som är godkänd av själva EPD-programmet.
Själva livscykelanalysen som ligger till grunden av EPD:n måste utföras i enlighet med en PCR, som beskriver hur livscykelanalysen ska göras för just den produkttypen eller tjänsten. Det finns alltså olika PCR:er för olika produkter/tjänster.
EPD:n beskriver produktens/tjänstens miljöpåverkan och sammanfattar metodiken för hur studien har utförts. Förenklat kan man se det som att livscykelanalysen är själva metodiken och för studien och PCR:en är regelverket för hur livscykelanalysen ska utföras för just den produkten/tjänsten. Resultatet blir att en läsare av EPD:n får tillräcklig information för att kunna jämföra en EPD med andra EPD:er som följer samma regler.
Men klimatberäkningar enligt GHG-protokollet för företags Scope 1, 2 och 3, är inte det också en livscykelanalys?
– Man kan kanske se det som en livscykelanalys, men då är fokusobjektet en hel organisation och dess värdekedja. Då används inte heller standarderna för livscykelanalys utan ett annat regelverk som heter GHG-protokollet.
– En annan skillnad är att en livscykelanalys möjliggör beräkning av ytterligare miljöpåverkanskategorier, medan GHG-protokollet är begränsat till företagets påverkan på klimatet.
– GHG-protokollet har även en produktstandard som är till för att studera en produkts klimatpåverkan, vilket är mer snarlikt den metodik för livscykelanalys som man gör vid framtagande av EPD:er.
Oavsett om det är en livscykelanalys, EPD eller GHG, vad är svårast?
– Det är att få tag på rätt data som uppfyller kraven som redovisas i relevanta standarder. Processen att samla in relevant data i rätt format kan ta tid, men det är viktigt att säkerställa att det är representativt och tillförlitligt för att säkerställa att rapporteringen följer kraven. För att få data brukar man vända sig till sina leverantörer, men det är vanligt att de ligger lite efter på det området och behöver stöd i hur de tar fram data som efterfrågas. Beroende på bransch kan det vara sällsynt att leverantörer börjat med egna beräkningar, och det är desto mindre vanligt förekommande att dessa beräkningar är utförda enligt relevanta standarder.
Men hur gör man då?
– Beräkningar kan göras utifrån både specifika och generiska siffror. Specifika siffror ger naturligtvis högre precision men kräver mer ansträngning för att samla in, medan generiska siffror snarare är en indikation på hur stor klimat-, eller miljöpåverkan är. Beroende på vilken typ av studie som utförs så krävs specifika siffror i varierande omfattning.
– När generiska siffror ska väljas vid beräkning av klimatpåverkan enligt GHG-protokollet kan man utgå från fysiska storheter, exempelvis vikt eller energi. Om det inte är praktiskt möjligt att samla in kan företaget använda kostnad (spend). Av de två är vikt/energi att föredra eftersom spendberäkningar kan ge väldigt missvisande resultat.
Kan du ge ett exempel?
– Spendberäkningar utgår från en sektors ekonomiska aktivitet och relaterar utsläpp till dess andel av all ekonomisk aktivitet inom ett geografiskt område. Resultatet blir en klimatpåverkansintensitet per enhet valuta, men det behöver inte ha ett fysiskt sammanband med sektorn eller produktens faktiska utsläpp.
– Ett bra exempel är produkter med lägre klimatpåverkan än konkurrerande produkter, som kostar mer än övriga alternativ. Med en spendberäkning får den dyrare produkten en högre klimatpåverkan än alternativet. Därför kan spendberäkningar vara missvisande.
Tack, något övrigt att tillägga?
– Om ett företag använder spend-metodik så kan de enbart minska sina utsläpp över tid genom att reducera sin omsättning.
– Det är fördelaktigt att ha en bra struktur på material- och energiflöden på företagsnivå och produktnivå, då det kommer underlätta datainsamlingsfasen oberoende om det är till för att ta fram en LCA, EPD, eller klimatberäkning enligt GHG-protokollet. Många överskattar ofta hur mycket data de har tillgängligt, och hur lång tid det kan ta att få svar från leverantörer.
– Beroende på vilka krav och behov som finns i just er situation, så behöver inte alla kategorier inom Scope 3 vara relevanta att beräkna. Det kan vara fördelaktigt att välja ut väsentliga kategorier inom Scope 3, tillsammans med Scope 1 och 2, för att sedan utöka analysen vid nästa omgång.
– Det kan vara krångligt att komma igång och förstå vad resultaten innebär om det är första gången man arbetar med detta. Vi hjälper såklart till och säkerställer att alla delar i projektet, från datainsamling till presentation av resultat, följer relevanta standarder och förklarar vad detta kan innebära för just ert bolag.
Viktor Hakkarainen
Viktor brinner för livscykelanalyser och EPD:er och har drivit ett 20-tal EPD:er till publicering. Han är en erfaren granskare av livscykelanalyser och är godkänd av flera EPD program. Viktor arbetar mest i LCA mjukvaran SimaPro.
Viktors konsultområden är främst EPD:er och livscykelanalyser (LCA).
Axel Cullberg
Som erfaren konsult inom LCA, har Axel samlat på sig en omfattande erfarenhet av rådgivning och konsultarbete för kunder inom en rad olika branscher, inklusive kraftproduktion, fordonsindustri, elektroniktillverkning, bygg- och anläggningssektorn samt hälsa- och hygienbranschen.
Han besitter bred erfarenhet av LCA, EPD, cirkulär ekonomi och klimatrådgivning, och är engagerad i att tillhandahålla skräddarsydda lösningar som uppfyller kundsspecifika behov.
Axel är en expertanvändare av Sphera LCA FE (tidigare känt som GaBi) och besitter även djup kunskap om Greenhouse Gas Protocol, både företags- och produktstandarden
Alexander Munge
Alexander är en erfaren konsult som har bedrivit ett flertal projekt för beräkning av miljöpåverkan genom LCA:er, EPD:er, och rapportering enligt GHG-protokollet. Han har arbetat inom en mängd olika branscher, från små elektroniska komponenter till större byggprodukter, och allt från småskaliga till stora, globala företag.
Alexander har även erfarenhet som managementkonsult där han utvecklat marknadsanalyser för Greentech-bolag som är intresserade i att utvärdera marknadspotentialen av deras produkt.
